Fenrisulven fängslas
Fenrisulven är son till Loke och växte upp i Asgård trots att spådomarna sa att ulven skulle bli både Odens och solens baneman vid Ragnarök. Till en början var han harmlös men snabbt växte han till ett odjur och blev för farlig att ha lös så asarna beslutade att han måste kedjas fast. Han hade blivit alldeles för stor och allt för kraftfull för att ignoreras och endast Tyr vågade mata honom.
Gudarna lät tillverka en mycket stark kedja som de lockade Fenrisulven att pröva sin styrka på. Ulven kände sig säker på sina krafter och lät asarna binda honom med den tunga kedjan som han genast slet sönder. En ny kedja tillverkades som var dubbelt så stark men även den var en lätt match för Fenrisulven och när han tog spjärn och skakade kroppen så brast kedjan och bitarna spreds ut över Asgård.
Efter detta andra misslyckande så vände de sig till de skickliga smederna Brokk och Sindre i Svartalfaheim som accepterade utmaningen och genast skred till verket och började smida. Samma skickliga dvärgar som en gång smitt Tors hammare Mjölner. Resultatet blev ett rep som var tunt som ett sidenband men starkare än den starkaste kedja. Repet var nämligen gjort av sådant som vi inte kan se och höra som kattbuller, bergets rötter, björnens senor, kvinnoskägg, fiskens andedräkt och fågelspott. Om du inte hört talas om dessa ting så är det för att dvärgarna tog slut på allt detta när de tillverkade det magiska repet som de kallade ”Gleipner”.
Asarna kallade på ulven och visade det tunna repet för honom och bad honom slita sönder det. Ulven anade att det var något lurt i görningen och att repet var tillverkat av lögn och svek. Men han gillade inte att bli kallad för feg så mot att någon av gudarna gick med på att lägga sin hand i hans käft medan de andra band honom så gick han med på att låta sig bindas av det tunna snöret. Tyr var den enda som var modig nog att närma sig ulven och lägga handen i hans gap. När Fenrisulven insåg att han blivit lurad så bet han i raseri av Tyrs hand innan han hann dra sig undan. Där stod sedan ulven fjättrad vid en stenbumling ända tills han bröt sig loss vid Ragnarök.